Labradorhavet
den 17 mars, 1888
 
 

Du gode käre bror

Stormarna har upphört. Solen skiner och spegelblankan hav tar oss till stillhet. Inga hamnar dyker upp i horisonten som räddare. Jag blir brun och kisögd och uttråkad, och besättningen börjar se sirener på grund av all sol, all slöhet.

Träffade en islänning i Mombasa som förläst sig i böcker, att en Leifr Eiriksson upptäckt den stora grynnan i Atlanten. Att det inte alls varit Columbus, som jag skrivit till dig om. Leifr hade bott på Grönland. Sedan hos den norske Tryggvason, kungen, som med modenyck kristnat Eiriksson. Det är märkligt hur kristendomen kan spridas så hurtfriskt. För sedan kristnade Leifr Island. Efter det att han hittat Amerika. Han var en modig seglare, Leifr, men att Columbus inte varit först att stöta på havens avdelare, de två amerikanska världsdelarna, hade jag aldrig trott.

Från din närmaste och förvånade sjökapten,

 
Kapten Klassen